Ja, hon började för några dagar sedan, äntligen.
Hon blir parad innan utgången av april månad men får stanna kvar hos Meta ett par veckor till innan jag får möjlighet att hämta hem henne. Det är trots allt 100 mil emellan...
Det positiva är att hon är kvar över SCK:s rasspecial den 6 maj så Meta kommer att ställa henne. Hann anmäla och betala in. Lite tur iallafall.
Och Rutan hon har spårat så det står härliga till. Lite mängdträning är vad hon behöver. Har inte spårat lika mycket med henne som med de andra båda damerna. Men tränat betydligt mer lydnad. Nu kommer några träningstävlingar och förhoppningsvis en debut i lydnadsklass I.
Spåret ja, hon kan hon, men hon vill gärna dra iväg allt hon kan. Har ju spårat mycket öppet med henne som jag brukar göra. Har alltid trott att det är bäst. Men skogen är bättre för ett yrväder som Rutan. Då måste hon hålla sig i spåret och ha koll på alla svängar och vinklar. När hon kommer in i lite snår blir hon helt i gasen och då gäller det att ha snurrat linan runt handen annars kan jag inte hålla henne. Har dock börjat lära henne "vänta" och det fungerar - ibland... Håller även på och laborerar med hur jag skall belöna och sen släppa på henne i spåret igen. Godis är ju väldigt uppskattat och hon behöver varva ner lite mellan varven. Gör faktiskt som med Alice. Sitter på huk och matar lite och vänder henne lite diskret med godis i handen och låter henne ta spåret igen. Då blir det balanserat och lugnt och inte full 90 åt fel håll:)))
Men bäst är att Signe snart kommer hem!!!!
Att man kan sakna en hund så mycket...
Förstår att du längtar efter Signe. Hade nog blitt tokig! Lycka till med träning o debut med Rutan!
SvaraRaderaJa, speciellt en sådan som Signe också som fyller en så stor plats i ens liv. Hon är alltid med mig:)))
SvaraRadera