Jag har varit hos Jan Gyllensten för konsultation med Signe. Kände att jag behövde hjälp med att hantera denna livliga dam på bästa sätt. Jag behöver inte hjälp med själva träningen, inte med momentinlärning utan med att få en metod att stoppa henne när hon varvar innan och mellan momenten. För det är det hon gör, går upp i varv och då kommer ljudet... När hon är med mig och helt fokuserad så är hon tyst. Sen vill jag ha hjälp med platsen för jag tycker att en hund på 5 år bör kunna ligga i 3 minuter på 20 meter...
Jag bokade helt enkelt in Signe för ett 2-timmars pass. Åkte dit med förväntan om att få hjälp och det infriades tom med med råge. Det bästa jag gjort på väldigt, väldigt länge:))))
Nu har jag tränat en 10 dagara på att säge till Signe med ett leende inombords och att utmana henne på platsen att glömma bort att hon skall ligga. Otroligt vad lite handledning kan åstadkomma även om jag måste förstås inse att jag nog gick till en av landets kunnigaste i frågan.
Träningarna går bättre och bättre och jag tränar på att ha rätt attityd och Signe vänjer sig vid att ha en matte som inte köper vad som helst. Platsen kommer att ta lite tid men tid är inga problem när man har en plan. Nu vet jag vad jag skall göra och är säker på min sak och det räcker långt.
Åkte på tävling i Svedala även om jag inte på något sätt räknade med att Jans metoder redan nu skulle ge utdelning. Men se där hade jag fel. Platsen blev sådär med lite pip och gnäll, betyg 7 men där har jag inte ändrat metod än... men i lydnaden sen vilken skillnad!!! Jag kände att jag hade full koll på allt under hela lydnaden, hon var vid min sida på alla transporterna och hon varvade betydligt mindre än hon både brukar och kan. Så jag är supernöjd!!! 168,5 p och på pallen (3 av 19) är inget att klaga över!!!
Så nu vet jag att det är bara att fortsätta och med tiden så kommer även platsen att bli helt tyst:))) Och får vi trubbel så vet jag vart jag skall vända mig:)))
söndag 4 november 2012
söndag 21 oktober 2012
21 oktober - foto och träning en vacker höstdag
Veckan efter Signes uppflytt till högre klass spår har varit lugn. Har tagit träningen med ro och tänkt lite över var vi befinner oss för tillfället. 2 uppflytt på 9 dagar, inte illa. Och det känns att jag har hittat ännu fler knappar på Signe. Tysta och koncentrerade knappar. Visste inte att dom fanns:)))
Rutan har fått lite mer fokus nu också och lite mer lydnadsträning, och uppletande. Djävlar vad hon är duktig på uppletande, den gule:))) Rutan har dock inte knäckt koden på rutan, eller fyrkant som vi kallar den när matte valt ett ovanligt dumt smeknamn... Men det ger sig, bara att fortsätta. Får vara lite restiktiv med boll just nu för hon är tokladdad... Allt går i hundranittio. Pust!
Rutan är fullpälsad just nu och idag var det vackert ljus så jag passade på och tog lite bilder på den nu 2,5 år gamla gula hunden:)))) Min gullerutan:)) Hon börjar bli lite mörkare nu. Alltid med tungan lite eller mycket ute för språngmarsch är hennes favoritgångart:)))
Signe däremot går från klarhet till klarhet gällande rutan, och nu även med vittringen som vi i dagarna åter tagit upp. Sen tjatas det fjärr också... Kryper gör hon helt plötsligt hur långt som helst, med vinklar och halter. Vi fick 9,5 i Ystad på just krypet. Kan jag leva länge på. Dammat av metallen och tungen och det gick över förväntan. Sen har jag gjort de första "riktiga" skicken i framåtsändandet, ja bara åt ett håll åt gången, men iallafall. Gösses vad roligt det momentet är:) Kört någon inkallning med ställande också men det behöver jag inte göra för ofta då hon lätt tappar tempo i de släta inkallningarna sen...
Så just nu njuter jag av att kunna ta ett par steg till i träningen med Signe. Det hämmar en när man fastnar i en klass. Även om man tränar i de kommande momenten så måste man hela tiden har koll på moment som framförgående t.ex.... skänt att slippa det nu för det gick bara sämre och sämre. Mycket roligare med framåtsändandet:)
Och att lydnadsII:an är avklarad den med gör träningen av III:ans lydnadsmoment lite mer på riktigt.
Sen har jag förmånen att äntligen ha hittat en riktigt bra träningsgrupp. Tack Jeanett och Bettan för all hjälp och support!!!
Rutan har fått lite mer fokus nu också och lite mer lydnadsträning, och uppletande. Djävlar vad hon är duktig på uppletande, den gule:))) Rutan har dock inte knäckt koden på rutan, eller fyrkant som vi kallar den när matte valt ett ovanligt dumt smeknamn... Men det ger sig, bara att fortsätta. Får vara lite restiktiv med boll just nu för hon är tokladdad... Allt går i hundranittio. Pust!
Rutan är fullpälsad just nu och idag var det vackert ljus så jag passade på och tog lite bilder på den nu 2,5 år gamla gula hunden:)))) Min gullerutan:)) Hon börjar bli lite mörkare nu. Alltid med tungan lite eller mycket ute för språngmarsch är hennes favoritgångart:)))
Signe däremot går från klarhet till klarhet gällande rutan, och nu även med vittringen som vi i dagarna åter tagit upp. Sen tjatas det fjärr också... Kryper gör hon helt plötsligt hur långt som helst, med vinklar och halter. Vi fick 9,5 i Ystad på just krypet. Kan jag leva länge på. Dammat av metallen och tungen och det gick över förväntan. Sen har jag gjort de första "riktiga" skicken i framåtsändandet, ja bara åt ett håll åt gången, men iallafall. Gösses vad roligt det momentet är:) Kört någon inkallning med ställande också men det behöver jag inte göra för ofta då hon lätt tappar tempo i de släta inkallningarna sen...
Så just nu njuter jag av att kunna ta ett par steg till i träningen med Signe. Det hämmar en när man fastnar i en klass. Även om man tränar i de kommande momenten så måste man hela tiden har koll på moment som framförgående t.ex.... skänt att slippa det nu för det gick bara sämre och sämre. Mycket roligare med framåtsändandet:)
Och att lydnadsII:an är avklarad den med gör träningen av III:ans lydnadsmoment lite mer på riktigt.
Sen har jag förmånen att äntligen ha hittat en riktigt bra träningsgrupp. Tack Jeanett och Bettan för all hjälp och support!!!
tisdag 9 oktober 2012
7 oktober - Signe tävlat lydnadsklass II
Tänkte först inte tävla för jag tycker vi har haft lite oflyt i tävlandet på sistone. Men sen blev jag övertalad. Hade också bestämt i somras att debutera i II:an hemma på Sjöbo BK.
Så vi for iväg i god tid i söndags och gick en lugn runda i skogen och ja, hade det gött helt enkelt lilla Signe och jag. Just nu är hon lilla Signe för hon har INGEN ULL alls kvar. Ser rätt rolig ut faktiskt.
Fick start nummer 13 (!) vilket gjorde att vi hamnade i andra gruppen på platsliggningen. Hon var helt lugn och jag lag henne och gick iväg. Hon låg och tittade runt lite och sen började hunden intill, en STOR SCHÄFER, att krypa lite och pipa... men hon verkade inte bry sig? När det var en minut kvar började hon rulla rumpa och tyckte att nu räcker det. Betyg 9!!! Jag var sååå glad för den här loppan är inte lätt! Hon tycker inte om att ligga plats.
Sen var det så småningom dags för lydnaden och jag gick tydligt och betsämt in och ställde oss på utgångspunkten. Och så gick vi vårt fria följ och hon var HELT TYST!!! Och hade jättefin kontakt. Jag sa bara ett kommando och det var FOT och sen var jag helt tyst. Är jag tyst är hon tyst:))) Läggande och inkallning gick kanon men sen var det en jättelång transport till rutan och där hade jag nog bestämt mig för att det nog skulle skällas där så det gjordes det. Men rutan gick ändå bra och det gjorde apporteringen med. Hoppet blev lite skälligt vid återhoppet pluas att hon inte skulle sätta sig (dk) så där fick vi bara en 6:a. Fjärren var hon jätteduktig på men satte sig upp en 3:e gång precis när jag skulle gå tillbaks - betyg 8. Har tränat med att avsluta med sitt för att hon skall lära sig bli sittande och inte lägga sig så fort hon tycker det är dags... ficka man för det:)
En 3:a placering av 14 startande och 165,5 p och uppflyttad!!!
Jag blev riktigt, riktigt glad.
Så nu har jag bestämt mig - Nu skall jag satsa på lydnaden i första hand och brukset i andra hand. Det smärtar mig delvis att säga det men brukset är så svårt att planera för. Sässongen är kort (i Skåne 2-delad), man kommer kanske inte alltid med, de klubbarna som anordnar brukstävlingar är inte alltid de trevligaste/bästa klubbarna där man vill tävla.
Lydnadstävlingar finns det i prinsip hela året, man kommer ALLTID med = går mycket lättare att planera sin träning och tävling, man kan välja var man vill tävla och kan välja bort klubbar som man inte tycker om (för dom finns...)
Så nu skall det tränas för 3:an! Hon kan redan det mesta men pinnarna har vi inte tränat på ett tag och fjärren är som sagt betydligt tuffare. Men vad roligt det skall bli. Tack till mina träningskompisar Jeanette och Bettan!
Så vi for iväg i god tid i söndags och gick en lugn runda i skogen och ja, hade det gött helt enkelt lilla Signe och jag. Just nu är hon lilla Signe för hon har INGEN ULL alls kvar. Ser rätt rolig ut faktiskt.
Fick start nummer 13 (!) vilket gjorde att vi hamnade i andra gruppen på platsliggningen. Hon var helt lugn och jag lag henne och gick iväg. Hon låg och tittade runt lite och sen började hunden intill, en STOR SCHÄFER, att krypa lite och pipa... men hon verkade inte bry sig? När det var en minut kvar började hon rulla rumpa och tyckte att nu räcker det. Betyg 9!!! Jag var sååå glad för den här loppan är inte lätt! Hon tycker inte om att ligga plats.
Sen var det så småningom dags för lydnaden och jag gick tydligt och betsämt in och ställde oss på utgångspunkten. Och så gick vi vårt fria följ och hon var HELT TYST!!! Och hade jättefin kontakt. Jag sa bara ett kommando och det var FOT och sen var jag helt tyst. Är jag tyst är hon tyst:))) Läggande och inkallning gick kanon men sen var det en jättelång transport till rutan och där hade jag nog bestämt mig för att det nog skulle skällas där så det gjordes det. Men rutan gick ändå bra och det gjorde apporteringen med. Hoppet blev lite skälligt vid återhoppet pluas att hon inte skulle sätta sig (dk) så där fick vi bara en 6:a. Fjärren var hon jätteduktig på men satte sig upp en 3:e gång precis när jag skulle gå tillbaks - betyg 8. Har tränat med att avsluta med sitt för att hon skall lära sig bli sittande och inte lägga sig så fort hon tycker det är dags... ficka man för det:)
En 3:a placering av 14 startande och 165,5 p och uppflyttad!!!
Jag blev riktigt, riktigt glad.
Så nu har jag bestämt mig - Nu skall jag satsa på lydnaden i första hand och brukset i andra hand. Det smärtar mig delvis att säga det men brukset är så svårt att planera för. Sässongen är kort (i Skåne 2-delad), man kommer kanske inte alltid med, de klubbarna som anordnar brukstävlingar är inte alltid de trevligaste/bästa klubbarna där man vill tävla.
Lydnadstävlingar finns det i prinsip hela året, man kommer ALLTID med = går mycket lättare att planera sin träning och tävling, man kan välja var man vill tävla och kan välja bort klubbar som man inte tycker om (för dom finns...)
Så nu skall det tränas för 3:an! Hon kan redan det mesta men pinnarna har vi inte tränat på ett tag och fjärren är som sagt betydligt tuffare. Men vad roligt det skall bli. Tack till mina träningskompisar Jeanette och Bettan!
torsdag 20 september 2012
20 september - och vi tränar på...
Signe är helt avfälld och ser lite lätt maläten ut. Hon är supertaggad, undrar om hon tycker det är lite kallt?
Jag har börjat träna regelbundet med en träningsgrupp på måndagarna och det känns så skönt. Signe och jag vi behöver få hjälp med att hålla ihop vid störningar i lydnaden.
Sen har vi varit ute 2 gånger till i lägre klass spår och det är så nära...
I Skanör fick vi dock stora problem i spåret då det var på stubb och en har bestämde sig för att tuta över Signes spår precis efter 2:a vinkeln..
Hon blev helt tokig men lugnade ner sig efter några minuter så vi kunde fortsätta. Vi tog en pinne till och jag tänkte YES det här går ju bra. Då bestämmer sig har djäv....n att jag nog vill vara på andra sidan fältet så den kommer springer tillbaks till andra sidan vårt spår precis framför Signe IGEN.
Jaha, då var det bara att packa ihop och åka hem...
Sen i Sölvesborg var spåret ganska svårt. Ett skogsspår med många markskiften. Hon orkade inte riktigt hitta alla pinnarna utan fick 5+slut. Ingen av de 7 startande fick alla pinnarna utan 2 bröt, 4 fick 5+slut och Maria Godolakis med sin Lilla Blå fick bäst med 6+slut. Jag funderade på att bryta men genomförde ändå lydnaden och fick ihop 197,25 p vilket emd 6 pinnar hade räckt till uppflytt. Suck!
Men det jag känner nu är att Signe och jag börjar hitta tillbaks till tävlingsformen. Så nu är det hlegläger i lydnad i Röstånga där jag får avbryta för att tävla lägre spår i Skurup på söndag. Det skall vara svårspårat där så vi får väl hoppas att vi får 6 pinnar + slut denna gången och att inga harar dyker upp!
Rutan skall snart löpa så henne grundtränar jag för tillfället. Krypet tar ju sin lilla tid att få till i tävlingsskick så det blir daglig träning där. Sen är fokus på att hålla positionen i svängar och sväng+halt. Vi tränar även ingångar med apporten. Hon är så olika sin mor att träna med. Superlivlig är hon men stressar inte. Full fokus på mig och vad vi skall göra och jag har inte haft någon hund som lyssnar på vad jag säger så mycket som hon gör. Lättränad är hon helt enkelt:))))
Men som sagt hon skall snart löpa och då blir det en utflykt till Liden för att hälsa på Jaeger! Hoppas hon blir dräktig för jag tror det blir kanonvalpar. Synd jag inte kan behålla en men jag tycker 3 hundar är en för mycket. Normala bilar är inte byggda för så många hundar...
Och jag har insett att det inte blir bra att träna alla hundarna efter varandra vid samma tillfälle utan att jag måste ta dom en och en. Det gör att det kanske bara blir en hund tränad per dag förutom det man kan göra i köket:) Fjärren kan man ju träna överallt...
Det blir mycket lugnare och mer fokuserat när jag bara har en hund med mig. Och jag blir inte stressad som jag inser att jag blir om det sitter någon hund i bilen och skäller vilket Alice är mästare på. Så tre hundar i träning skulle bara bli för mycket och jag kan inte tänka mig att skaffa en hund till och inte träna den... och att ställa av en av de andra är inte aktuellt. Signe är ju bara 5 år och Rutan 2 år. De har förhoppningsvis mååånga år kvar på tävlingsbanorna.
Jag har börjat träna regelbundet med en träningsgrupp på måndagarna och det känns så skönt. Signe och jag vi behöver få hjälp med att hålla ihop vid störningar i lydnaden.
Sen har vi varit ute 2 gånger till i lägre klass spår och det är så nära...
I Skanör fick vi dock stora problem i spåret då det var på stubb och en har bestämde sig för att tuta över Signes spår precis efter 2:a vinkeln..
Hon blev helt tokig men lugnade ner sig efter några minuter så vi kunde fortsätta. Vi tog en pinne till och jag tänkte YES det här går ju bra. Då bestämmer sig har djäv....n att jag nog vill vara på andra sidan fältet så den kommer springer tillbaks till andra sidan vårt spår precis framför Signe IGEN.
Jaha, då var det bara att packa ihop och åka hem...
Sen i Sölvesborg var spåret ganska svårt. Ett skogsspår med många markskiften. Hon orkade inte riktigt hitta alla pinnarna utan fick 5+slut. Ingen av de 7 startande fick alla pinnarna utan 2 bröt, 4 fick 5+slut och Maria Godolakis med sin Lilla Blå fick bäst med 6+slut. Jag funderade på att bryta men genomförde ändå lydnaden och fick ihop 197,25 p vilket emd 6 pinnar hade räckt till uppflytt. Suck!
Men det jag känner nu är att Signe och jag börjar hitta tillbaks till tävlingsformen. Så nu är det hlegläger i lydnad i Röstånga där jag får avbryta för att tävla lägre spår i Skurup på söndag. Det skall vara svårspårat där så vi får väl hoppas att vi får 6 pinnar + slut denna gången och att inga harar dyker upp!
Rutan skall snart löpa så henne grundtränar jag för tillfället. Krypet tar ju sin lilla tid att få till i tävlingsskick så det blir daglig träning där. Sen är fokus på att hålla positionen i svängar och sväng+halt. Vi tränar även ingångar med apporten. Hon är så olika sin mor att träna med. Superlivlig är hon men stressar inte. Full fokus på mig och vad vi skall göra och jag har inte haft någon hund som lyssnar på vad jag säger så mycket som hon gör. Lättränad är hon helt enkelt:))))
Men som sagt hon skall snart löpa och då blir det en utflykt till Liden för att hälsa på Jaeger! Hoppas hon blir dräktig för jag tror det blir kanonvalpar. Synd jag inte kan behålla en men jag tycker 3 hundar är en för mycket. Normala bilar är inte byggda för så många hundar...
Och jag har insett att det inte blir bra att träna alla hundarna efter varandra vid samma tillfälle utan att jag måste ta dom en och en. Det gör att det kanske bara blir en hund tränad per dag förutom det man kan göra i köket:) Fjärren kan man ju träna överallt...
Det blir mycket lugnare och mer fokuserat när jag bara har en hund med mig. Och jag blir inte stressad som jag inser att jag blir om det sitter någon hund i bilen och skäller vilket Alice är mästare på. Så tre hundar i träning skulle bara bli för mycket och jag kan inte tänka mig att skaffa en hund till och inte träna den... och att ställa av en av de andra är inte aktuellt. Signe är ju bara 5 år och Rutan 2 år. De har förhoppningsvis mååånga år kvar på tävlingsbanorna.
onsdag 15 augusti 2012
15 augusti - sommaren efter Collie-SM
Sommaren går alltid fort, så även i år.
10 dagar av min sommar gick även åt till Collie-SM, men det var det värt. Så roligt det var och lite konstigt kändes det att vi i Södra har fixat allt...
Men innan Collie-SM var Signe och jag i Tollarp på utställning och där knep vi Signes 3:e och sista CERT!!! Superskönt att ha det gjort. Nu är det bara uppflytt kvar sp blir hon Svens UtställningsChampion.
Efter Collie-SM var vi dock alla rätt trötta - hundarna och jag.
I slutet av juli var det dags för Sjöbo Läger 2012. I år valde jag lydnadslydnad för Lollo på Krokasmedjans kennel. Mycket nyttigt och tänkvärt som alltid när man är på läger. Signe fick träna rutan varje dag och ligga många platsliggningar. Rutan var med hon också. På bilden här nedan tränar Signe på att ta tungen (som här väger 1 kg) MITT PÅ. Det blir nämligen lite svårt att bära 4 kg om man gör det helt snett...
Sen kom Signe och jag med på lägre klass spår i Svalöv den 8 augusti. Dagen började galant med 9 pinnar + slut på spåret som tog 14 minuter. Det var jättefina spårmarker i skogen.
De hade haft högre klass spår där dagen innan och samma spårläggare hade även gått det spåret och den hunden hade inte tagit sig runt. Det var därför Signe på slutet av spåret spårade mer än 1 spår. Kände hur hon kryssade mellan 2 intilliggande spår och hon plockade pinnarna i båda spåret:)))
Få startande gjorde att tävlingen gick rätt fort. Direkt efter vi kom tillbaks så var det dags för budföring. Jag tränar inte budföring för jag tycker inte att det momentet ger något och det har ingenting med uppflytt att göra. Har du bra på spåret så behövs inga extra poäng på specialen utan det kommer att vara lydnadspoängen som avgör. Och mycket riktigt, Signe fick 10-10 på spåret vilket ger 260 p. Då behövs inga 40 p för budföring.
Jag avstod alltså budföringen och av de 3 hundar som startade var det bara 1 hund som genomförde och fick poäng.
TL hade sen valt att lägga platsen, vilket jag inte anser är en bra planering. Hellre ta platsen innan budföringen. Hundarna kommer i alltför högt temperament för att klara ligga 5 minuter med skott med förarna upptili 50m bort. Jag avstår även platsen i lägre klass, vilket jag alltid gjort. Signe har hela tiden haft problem med platsen - utan skott. Jag vill också kunna tävla i lydnad varför jag har valt att inte lägga till skotten förrän hon har möjlighet att fixa det och att jag har tid att träna in det metodiskt. Det är tyvärr inte helt ovanligt att helt skottfasta hundar reser sig på platsen i lägre klass och det är stor chans att det blir framtida problem av det. Krävs inte mycket för att platsen i sig och att det är på en appellplan skall göra att hunden inte vill ligga. Nog om det. Iallafall så skulle 2 schäfrar och en kungspudel ligga. Och mycket riktigt, båda schäfrarna reste sig efter 2 respektive 3 skott. Bara pudeln låg kvar. Undrar vad den fick för upplevelse av detta???
Dags för lydnad. Och Signe och jag hade "bara" att gå in och göra 196 poäng på lydnaden. Och det gick INTE... suck. Hade för stora förväntningar och spände mig och vi fick en riktigt dålig början med 5 på linförigheten. Direkt efter kändes det som en katastroflydnad men poängmässigt blev det inte så tokigt trots allt. 185 p landade vi på endast 11 p ifrån uppflytt.
Framförgåendet gick ganska bra trots allt. Tydligen gick vi lite snett på första skicket vilket jag inte tänkte på. Bra jag fick reda på det.
Hon gjorde ett ganska bra kryp. Hon kryper väldigt bra men allt skall ju stämma på tävling. Vi fick dock 7,5 och 8 och det är vädligt bra med tanke på att det är faktor 5.
Apporteringen var OK förutom att hon inte tänkte komma direkt till mig och då la jag till ett kommando. Avdrag för DK och så något litet ljud också tror jag.
Det avslutande hoppet gick kanon förutom att hon ungefär precis när denna bild togs la till ett riktigt fint skall- Avdrag naturligtvis...
Till denna tävling hade jag bestämt mig att prova att låta henne sitta kvar mellan momenten och sen kalla in henne. Gör så på träning. Men det var katastrof. Skall inte göra det igen. En orsak till det dåliga resultatet.
Trots den i mitt tycke dåliga lydnaden så vann vi tävlingen...
Det är bara att bryta ihop och komma igen och försöka bli bättre på det som skiter sig på tävling...
Det är bara att konstatera att det egentligen inte är några stora problem för Signe och mig att bli uppflyttade om vi bara kan hålla ihop hela vägen. Blir jag osäker så går det absolut inte... och det är precis i starten som det bir osäkert. Under tävlingen sen blir det bättre och bättre...
10 dagar av min sommar gick även åt till Collie-SM, men det var det värt. Så roligt det var och lite konstigt kändes det att vi i Södra har fixat allt...
Men innan Collie-SM var Signe och jag i Tollarp på utställning och där knep vi Signes 3:e och sista CERT!!! Superskönt att ha det gjort. Nu är det bara uppflytt kvar sp blir hon Svens UtställningsChampion.
Efter Collie-SM var vi dock alla rätt trötta - hundarna och jag.
I slutet av juli var det dags för Sjöbo Läger 2012. I år valde jag lydnadslydnad för Lollo på Krokasmedjans kennel. Mycket nyttigt och tänkvärt som alltid när man är på läger. Signe fick träna rutan varje dag och ligga många platsliggningar. Rutan var med hon också. På bilden här nedan tränar Signe på att ta tungen (som här väger 1 kg) MITT PÅ. Det blir nämligen lite svårt att bära 4 kg om man gör det helt snett...
Sen kom Signe och jag med på lägre klass spår i Svalöv den 8 augusti. Dagen började galant med 9 pinnar + slut på spåret som tog 14 minuter. Det var jättefina spårmarker i skogen.
De hade haft högre klass spår där dagen innan och samma spårläggare hade även gått det spåret och den hunden hade inte tagit sig runt. Det var därför Signe på slutet av spåret spårade mer än 1 spår. Kände hur hon kryssade mellan 2 intilliggande spår och hon plockade pinnarna i båda spåret:)))
Jag avstod alltså budföringen och av de 3 hundar som startade var det bara 1 hund som genomförde och fick poäng.
TL hade sen valt att lägga platsen, vilket jag inte anser är en bra planering. Hellre ta platsen innan budföringen. Hundarna kommer i alltför högt temperament för att klara ligga 5 minuter med skott med förarna upptili 50m bort. Jag avstår även platsen i lägre klass, vilket jag alltid gjort. Signe har hela tiden haft problem med platsen - utan skott. Jag vill också kunna tävla i lydnad varför jag har valt att inte lägga till skotten förrän hon har möjlighet att fixa det och att jag har tid att träna in det metodiskt. Det är tyvärr inte helt ovanligt att helt skottfasta hundar reser sig på platsen i lägre klass och det är stor chans att det blir framtida problem av det. Krävs inte mycket för att platsen i sig och att det är på en appellplan skall göra att hunden inte vill ligga. Nog om det. Iallafall så skulle 2 schäfrar och en kungspudel ligga. Och mycket riktigt, båda schäfrarna reste sig efter 2 respektive 3 skott. Bara pudeln låg kvar. Undrar vad den fick för upplevelse av detta???
Dags för lydnad. Och Signe och jag hade "bara" att gå in och göra 196 poäng på lydnaden. Och det gick INTE... suck. Hade för stora förväntningar och spände mig och vi fick en riktigt dålig början med 5 på linförigheten. Direkt efter kändes det som en katastroflydnad men poängmässigt blev det inte så tokigt trots allt. 185 p landade vi på endast 11 p ifrån uppflytt.
Framförgåendet gick ganska bra trots allt. Tydligen gick vi lite snett på första skicket vilket jag inte tänkte på. Bra jag fick reda på det.
Hon gjorde ett ganska bra kryp. Hon kryper väldigt bra men allt skall ju stämma på tävling. Vi fick dock 7,5 och 8 och det är vädligt bra med tanke på att det är faktor 5.
Apporteringen var OK förutom att hon inte tänkte komma direkt till mig och då la jag till ett kommando. Avdrag för DK och så något litet ljud också tror jag.
Det avslutande hoppet gick kanon förutom att hon ungefär precis när denna bild togs la till ett riktigt fint skall- Avdrag naturligtvis...
Till denna tävling hade jag bestämt mig att prova att låta henne sitta kvar mellan momenten och sen kalla in henne. Gör så på träning. Men det var katastrof. Skall inte göra det igen. En orsak till det dåliga resultatet.
Trots den i mitt tycke dåliga lydnaden så vann vi tävlingen...
Det är bara att bryta ihop och komma igen och försöka bli bättre på det som skiter sig på tävling...
Det är bara att konstatera att det egentligen inte är några stora problem för Signe och mig att bli uppflyttade om vi bara kan hålla ihop hela vägen. Blir jag osäker så går det absolut inte... och det är precis i starten som det bir osäkert. Under tävlingen sen blir det bättre och bättre...
Så nu har jag börjat träna i en träningsgrupp med lite folk från lägret för att få hjälp med just den biten att ha folk runt sig och att det är lite stökigt.
Och sen har Rutan varit ute och tävlat i lydnadsettan igen. 161 poäng blev det denna gången när vi tävlad i Hörby. Hon fick en 8 på platsen vilket ger 8 poängs avdrag. Men vi fick 8 på linförigheten och en 10 på platsen. Dock bara en 6 på ställande och det är som vanligt mitt fel då jag inte riktigt tror att hon kan... vilket hon kan. 9 på hoppet. Hon behöver träna på raka sitt och raka ingångar. Men det var vårt 2:a 1:a pris så nu behövs bara 1 till för LPI.
tisdag 26 juni 2012
24 juni - Vittringsapportering YES!
Signe fixar vittringsapporteringen nu!!
Poletten har trillat ner:)))
Dags att vara självkritisk... slarva INTE med att ha doftfria pinnar när du lär in momentet...för då fattar hunden inget:(
Känner mig väldigt taskig mot Signe. Som hon har kämpat. Men man lär så länge man lever.
När hon väl fick helt doftfria pinnar och jag började helt om - då tog det bara 5 träningstillfällen, så hade hon kontroll på uppgiften. Lugn och fin, balanserad och utan stress. Som sagt stackars hund. Och samtidigt, så duktiga de är på att börja om:)))
Annars är det mest Collie-SM nu. Börjar dra ihop sig.
Otaliga PM som skall skrivas, katalog som skall sammanställas och tryckas, hemsidor som skall uppdateras. Konton som skall kollas. Folk är faktiskt duktiga på att betala:) SBK Tävling är en stor hjälp - när man väl får grepp och hela kedjan. Annars skulle jag även ha suttit och kollat av alla dom inbetalningarna vilket är lagom kul...
Vi ses på Collie-SM!!
Poletten har trillat ner:)))
Dags att vara självkritisk... slarva INTE med att ha doftfria pinnar när du lär in momentet...för då fattar hunden inget:(
Känner mig väldigt taskig mot Signe. Som hon har kämpat. Men man lär så länge man lever.
När hon väl fick helt doftfria pinnar och jag började helt om - då tog det bara 5 träningstillfällen, så hade hon kontroll på uppgiften. Lugn och fin, balanserad och utan stress. Som sagt stackars hund. Och samtidigt, så duktiga de är på att börja om:)))
Annars är det mest Collie-SM nu. Börjar dra ihop sig.
Otaliga PM som skall skrivas, katalog som skall sammanställas och tryckas, hemsidor som skall uppdateras. Konton som skall kollas. Folk är faktiskt duktiga på att betala:) SBK Tävling är en stor hjälp - när man väl får grepp och hela kedjan. Annars skulle jag även ha suttit och kollat av alla dom inbetalningarna vilket är lagom kul...
Vi ses på Collie-SM!!
tisdag 12 juni 2012
12 juni - Collie-SM... träning...
Ojoj, nu är det snart dags för Collie-SM i Ystad!!!
Kul att få vara med om detta, att få arrangera men det känns att det blir mer och mer intenvist. Många saker som ska fixas men som man ännu inte kan fixa till 100 %. Många trådar att hålla rätt på.
Och nu när Signe inte skall ha några valpar (liiite skönt trots allt) så skall hon istället tävla och då måste vi ju träna (lite iallafall...)
Så i söndags var jag med Signe och Rutan och spårade i Ystad med Bettan, Peter och Susanne på Kåsberga. Blåste rätt rejält och Signe hade inte spårat sen i febrari. Men hon är ju bara för duktig. Hade lite svårigheter men Bettan hade gått ut spåret och jag gick själv så det var bara att ge henne fria tyglar för jag visste ju inte. Och efter lite snurr och tveksamheter i ett par vinklar så löste hon det. Vi fann alla pinnar:) Men gud vad trött hon blev.
Rutan fick ett spår med hängflygare över sig. Blev lite konfundersam vad det var för något:) Men hon spårade riktigt bra fastän det även var länge sedan för henne med.
Sen tillbaks till klubben för dirigering av elitlydnad av Bettan.
JA, jag skall vara TL på lydnaden på Collie-SM i lydnadsklass III och elitklass.
Tycker eg. att man bör ha tävlat i den klassen man skall vara TL för men vi hittar helt enkelt ingen annan som kan den 8 juli. Och jag har fått riktig hjälp av proffs (tack Leif och Anni-Kristin Pettersson). Känns bättre och bättre faktiskt. Och det är ju inte så konstigt egentligen.
Så har jag då anmält både Rutan och Signe till lägre spår på Collie-SM och Meta får då ta Rutan. Rutan är inte helt klar egentligen men spåra går ju alltid bra och kan vara nyttigt att göra det med någon annan än matte. Lydnaden är ju nästan samma som appellen, bara krypet som tillkommer. Och krypet är inte klart, iallafall inte 4 meter. Men jag har full tillit till att Meta gör så att Rutan får en positiv upplevelse.
Och så är de anmälda till utställningen men inte till lydnad (jag är TL) och inte till rallyn heller. Känner att det räcker med en klass för mig:))
Ska bli så roligt med Collie-SM i Ystad!!!
Kul att få vara med om detta, att få arrangera men det känns att det blir mer och mer intenvist. Många saker som ska fixas men som man ännu inte kan fixa till 100 %. Många trådar att hålla rätt på.
Och nu när Signe inte skall ha några valpar (liiite skönt trots allt) så skall hon istället tävla och då måste vi ju träna (lite iallafall...)
Så i söndags var jag med Signe och Rutan och spårade i Ystad med Bettan, Peter och Susanne på Kåsberga. Blåste rätt rejält och Signe hade inte spårat sen i febrari. Men hon är ju bara för duktig. Hade lite svårigheter men Bettan hade gått ut spåret och jag gick själv så det var bara att ge henne fria tyglar för jag visste ju inte. Och efter lite snurr och tveksamheter i ett par vinklar så löste hon det. Vi fann alla pinnar:) Men gud vad trött hon blev.
Rutan fick ett spår med hängflygare över sig. Blev lite konfundersam vad det var för något:) Men hon spårade riktigt bra fastän det även var länge sedan för henne med.
Sen tillbaks till klubben för dirigering av elitlydnad av Bettan.
JA, jag skall vara TL på lydnaden på Collie-SM i lydnadsklass III och elitklass.
Tycker eg. att man bör ha tävlat i den klassen man skall vara TL för men vi hittar helt enkelt ingen annan som kan den 8 juli. Och jag har fått riktig hjälp av proffs (tack Leif och Anni-Kristin Pettersson). Känns bättre och bättre faktiskt. Och det är ju inte så konstigt egentligen.
Så har jag då anmält både Rutan och Signe till lägre spår på Collie-SM och Meta får då ta Rutan. Rutan är inte helt klar egentligen men spåra går ju alltid bra och kan vara nyttigt att göra det med någon annan än matte. Lydnaden är ju nästan samma som appellen, bara krypet som tillkommer. Och krypet är inte klart, iallafall inte 4 meter. Men jag har full tillit till att Meta gör så att Rutan får en positiv upplevelse.
Och så är de anmälda till utställningen men inte till lydnad (jag är TL) och inte till rallyn heller. Känner att det räcker med en klass för mig:))
Ska bli så roligt med Collie-SM i Ystad!!!
fredag 18 maj 2012
18 maj - Äntligen Signe!!!
Till lunch svängde vi in på kennel Fancymores gård och direkt såg vi att Signe stod i trädgården och väntade. Tog några sekunder innan hon fattade vilka vi var, Ellen och jag. Sen började ylet och pratet...
Vi tog ut henne direkt och gick på en promenad så att det inte blev så extremt överladdat. 2 månader hemifrån - Signe hade mycket att berätta. Det är skillnad efter så lång tid för hon blir liksom inte klar så snabbt. Lugnade ner sig lite men plötsligt så körde hon igång igen:)
Här en bild på Signe och Ellen efter 2 minuters promenad.
Imorgon kör vi tidigt åter till Stockholm för att sova över hos syster med kusiner. Söndag kväll är vi åter i Skåneland. Då skall hundarna återförenas. Rutan kommer att bli fullkomligt överlycklig men jag är osäker på hur Signe kommer att reagera... vi får nog börja med en promenad där med.
Måndag blir det ultraljud - spännande. Sen får vi se om jag får bråttom fixa valplåda eller inte.
Vi tog ut henne direkt och gick på en promenad så att det inte blev så extremt överladdat. 2 månader hemifrån - Signe hade mycket att berätta. Det är skillnad efter så lång tid för hon blir liksom inte klar så snabbt. Lugnade ner sig lite men plötsligt så körde hon igång igen:)
Här en bild på Signe och Ellen efter 2 minuters promenad.
Imorgon kör vi tidigt åter till Stockholm för att sova över hos syster med kusiner. Söndag kväll är vi åter i Skåneland. Då skall hundarna återförenas. Rutan kommer att bli fullkomligt överlycklig men jag är osäker på hur Signe kommer att reagera... vi får nog börja med en promenad där med.
Måndag blir det ultraljud - spännande. Sen får vi se om jag får bråttom fixa valplåda eller inte.
söndag 6 maj 2012
6 maj - Rutan uppflyttad appell spår
Då var vi iväg igen en vecka efter Rutans tävlingsdebut.
Förra lördagen blev det 1:a pris i lydnadsklass I.
Idag blev det uppflytt i appell spår på Åhus BK.
Rutan är rätt orutinerad men finner sig i det mesta:)
Hon hade svårt att fästa i spåret och fick backa och ta om 2 ggr samt att hon var ut och kollade annat ett par gånger. Men så fick hon vittring på första pinnen och sen var det full rulle. Jag tror helt enkelt att hon inte fick klart för sig vad hon skulle spåra förrän hon hittade pinnen. Vi fick betyg 8,5 vilket var rättvist.
Vi hade start nr 6 av 8 spår och sen var det 2 i söket.
Direkt tillbaks till klubben för budföring och platsliggning.
Har inte tränat budföring mer än 1 gång med okänd mottagare och hon vände när hon sprungit ca 75 % av sträckan. Jaja, inte det viktigaste momentet...
Sen var det platsliggning och jag var helt lugn när vi gick in och det var även Rutan. Lugnt och fint och alla hundar var rätt lugna, inget stök och bök.
Hon la sig snyggt och vi gick iväg. Rutan låg lugnt men tyckte det var lite ovant. Fast plats har vi faktiskt tränat mycket och ofta. Har stått väldigt nära henne väldigt länge. Inte förrän ganska nyligen som jag har gått iväg längre.
MEN, så började hunden bredvid henne att krypa så sakta mot sin förare. Ojoj, vad Rutan blev överraskad... Hon blev störd men lå kvar men lite orolig. När det var 20 sekunder kvar var hon uppe ett par cm med armbågarna men ångrade sig och la sig ner igen. Puh! Tiden är ute var skönt och höra:) betyg 8,5 pga oro.
Sen liten väntan och så var det dags för lydnaden. Hon var lugn men jag fokuserade på att få en bra kontakt med henne innan vi gick in.
Bestämde mig för att hjälpa henne så mycket som det skulle behövas för att tävlingen skulle bli en angenäm erfarenhet. Och det gjorde jag så tävlingen blev verkligen en bra erfarenhet och vi hade bra kontakt där inne med lite smågnäll ibland och något startskall här och där. Men det kändes rätt bra och vi fick tillräckligt höga betyg för att bli uppflyttade:))) Vilket flyt.
Vid 5-tiden gick jag och Ellen en lång och härlig skogspromenad i en nyutslagen bokskog. Härlig avslutning på dagen!
Förra lördagen blev det 1:a pris i lydnadsklass I.
Idag blev det uppflytt i appell spår på Åhus BK.
Rutan är rätt orutinerad men finner sig i det mesta:)
Hon hade svårt att fästa i spåret och fick backa och ta om 2 ggr samt att hon var ut och kollade annat ett par gånger. Men så fick hon vittring på första pinnen och sen var det full rulle. Jag tror helt enkelt att hon inte fick klart för sig vad hon skulle spåra förrän hon hittade pinnen. Vi fick betyg 8,5 vilket var rättvist.
Vi hade start nr 6 av 8 spår och sen var det 2 i söket.
Direkt tillbaks till klubben för budföring och platsliggning.
Har inte tränat budföring mer än 1 gång med okänd mottagare och hon vände när hon sprungit ca 75 % av sträckan. Jaja, inte det viktigaste momentet...
Sen var det platsliggning och jag var helt lugn när vi gick in och det var även Rutan. Lugnt och fint och alla hundar var rätt lugna, inget stök och bök.
Hon la sig snyggt och vi gick iväg. Rutan låg lugnt men tyckte det var lite ovant. Fast plats har vi faktiskt tränat mycket och ofta. Har stått väldigt nära henne väldigt länge. Inte förrän ganska nyligen som jag har gått iväg längre.
MEN, så började hunden bredvid henne att krypa så sakta mot sin förare. Ojoj, vad Rutan blev överraskad... Hon blev störd men lå kvar men lite orolig. När det var 20 sekunder kvar var hon uppe ett par cm med armbågarna men ångrade sig och la sig ner igen. Puh! Tiden är ute var skönt och höra:) betyg 8,5 pga oro.
Sen liten väntan och så var det dags för lydnaden. Hon var lugn men jag fokuserade på att få en bra kontakt med henne innan vi gick in.
Bestämde mig för att hjälpa henne så mycket som det skulle behövas för att tävlingen skulle bli en angenäm erfarenhet. Och det gjorde jag så tävlingen blev verkligen en bra erfarenhet och vi hade bra kontakt där inne med lite smågnäll ibland och något startskall här och där. Men det kändes rätt bra och vi fick tillräckligt höga betyg för att bli uppflyttade:))) Vilket flyt.
Vid 5-tiden gick jag och Ellen en lång och härlig skogspromenad i en nyutslagen bokskog. Härlig avslutning på dagen!
tisdag 1 maj 2012
27 april - lydnadstävling i Sjöbo
Så var det dags för Rutans debut i lydnad. Vi passade på när det var tävling på hemmaplan. En kvällstävling med alla fyra klasser igång samtidigt. Men det var bra planerat och planen är gigantisk så det var inte speciellt stökigt.
Fick startnummer 3 vilket medförde platsliggning i första gruppen och sen var det inte lönt att gå till bilen utan hon fick bli ute.
Nyheten för i år är att det numer är 7 meter mellan hundarna och att man bara går ut 10 meter på platsliggningen. Med andra ord mycket lättare och därför lämpligt för unga orutinerade hundar. Rutan låg så fint och lugnt som hon faktiskt brukar göra. Men man vet aldrig när det blir på allvar. Men båda grupperna var lugna och inga hundar var uppe och stökade runt. Det var däremot en hund i III:an...
Sen var det vår tur och det gick ganska bra. Man kan inte vara annat än nöjd när man får ett 1:a pris och speciellt i debuten:))))
Inte helt på topp dock utan vi kan bättre. Läggandet under gång är hennes paradmoment, men hon fick syn på något en bit bort precis innan jag skulle kommendera så det var bara till att ta ett dubbelkommando. Även dk i ställandet men det var planerat.
Tack Bettan för fotograferingen!!
Fick startnummer 3 vilket medförde platsliggning i första gruppen och sen var det inte lönt att gå till bilen utan hon fick bli ute.
Nyheten för i år är att det numer är 7 meter mellan hundarna och att man bara går ut 10 meter på platsliggningen. Med andra ord mycket lättare och därför lämpligt för unga orutinerade hundar. Rutan låg så fint och lugnt som hon faktiskt brukar göra. Men man vet aldrig när det blir på allvar. Men båda grupperna var lugna och inga hundar var uppe och stökade runt. Det var däremot en hund i III:an...
Inte helt på topp dock utan vi kan bättre. Läggandet under gång är hennes paradmoment, men hon fick syn på något en bit bort precis innan jag skulle kommendera så det var bara till att ta ett dubbelkommando. Även dk i ställandet men det var planerat.
Tack Bettan för fotograferingen!!
måndag 16 april 2012
16 april - Signe löper äntligen...
Ja, hon började för några dagar sedan, äntligen.
Hon blir parad innan utgången av april månad men får stanna kvar hos Meta ett par veckor till innan jag får möjlighet att hämta hem henne. Det är trots allt 100 mil emellan...
Det positiva är att hon är kvar över SCK:s rasspecial den 6 maj så Meta kommer att ställa henne. Hann anmäla och betala in. Lite tur iallafall.
Och Rutan hon har spårat så det står härliga till. Lite mängdträning är vad hon behöver. Har inte spårat lika mycket med henne som med de andra båda damerna. Men tränat betydligt mer lydnad. Nu kommer några träningstävlingar och förhoppningsvis en debut i lydnadsklass I.
Spåret ja, hon kan hon, men hon vill gärna dra iväg allt hon kan. Har ju spårat mycket öppet med henne som jag brukar göra. Har alltid trott att det är bäst. Men skogen är bättre för ett yrväder som Rutan. Då måste hon hålla sig i spåret och ha koll på alla svängar och vinklar. När hon kommer in i lite snår blir hon helt i gasen och då gäller det att ha snurrat linan runt handen annars kan jag inte hålla henne. Har dock börjat lära henne "vänta" och det fungerar - ibland... Håller även på och laborerar med hur jag skall belöna och sen släppa på henne i spåret igen. Godis är ju väldigt uppskattat och hon behöver varva ner lite mellan varven. Gör faktiskt som med Alice. Sitter på huk och matar lite och vänder henne lite diskret med godis i handen och låter henne ta spåret igen. Då blir det balanserat och lugnt och inte full 90 åt fel håll:)))
Men bäst är att Signe snart kommer hem!!!!
Att man kan sakna en hund så mycket...
Hon blir parad innan utgången av april månad men får stanna kvar hos Meta ett par veckor till innan jag får möjlighet att hämta hem henne. Det är trots allt 100 mil emellan...
Det positiva är att hon är kvar över SCK:s rasspecial den 6 maj så Meta kommer att ställa henne. Hann anmäla och betala in. Lite tur iallafall.
Och Rutan hon har spårat så det står härliga till. Lite mängdträning är vad hon behöver. Har inte spårat lika mycket med henne som med de andra båda damerna. Men tränat betydligt mer lydnad. Nu kommer några träningstävlingar och förhoppningsvis en debut i lydnadsklass I.
Spåret ja, hon kan hon, men hon vill gärna dra iväg allt hon kan. Har ju spårat mycket öppet med henne som jag brukar göra. Har alltid trott att det är bäst. Men skogen är bättre för ett yrväder som Rutan. Då måste hon hålla sig i spåret och ha koll på alla svängar och vinklar. När hon kommer in i lite snår blir hon helt i gasen och då gäller det att ha snurrat linan runt handen annars kan jag inte hålla henne. Har dock börjat lära henne "vänta" och det fungerar - ibland... Håller även på och laborerar med hur jag skall belöna och sen släppa på henne i spåret igen. Godis är ju väldigt uppskattat och hon behöver varva ner lite mellan varven. Gör faktiskt som med Alice. Sitter på huk och matar lite och vänder henne lite diskret med godis i handen och låter henne ta spåret igen. Då blir det balanserat och lugnt och inte full 90 åt fel håll:)))
Men bäst är att Signe snart kommer hem!!!!
Att man kan sakna en hund så mycket...
lördag 7 april 2012
7 april - godis på nosen
Går kurs på Sjöbo med Rutan på tisdagskvällar. Tävlingslydnad med Anci och Leif. Faktiskt en jättebra kurs. Väldigt givande och superduktiga instruktörer.
Nu sist skulle vi som extra trick lära hunden att ha en godis på nosen. Har aldrig provat det förut. Låter ju inte så svårt, men ha, det är det för Rutan iallafall...
Hon är ju en matglad typ och att ha maten på nosen var det dummaste hon varit med om. Jag måste börja med att kunna ha vänster hand under nosen som stöd för att sen när det fungerar kunna lägga en godis på nosen med höger hand. Det är så långt vi har kommit nu nästan en vecka senare.
Tydligen är det en bra övning att ha att ta till för att träna sitt i grupp. Det kan vara svårt att få hundarna att hålla fokus och att hålla upp huvudet så länge som de 2 minuter de skall sitta. Och det stämmer. Sitt i grupp är konstigt tycker de flesta hundar. Man har ju tjatat in platsliggningen till den milda grad att när de suttit sådär 30 sekunder så börjar de undra om de inte glömt något...
Signe är fortfarande uppe hos Meta och har inte börjat löpa än. Hon har aldrig varit sen förut men, men någon gång skall väl vara den första. Hon trivs iallafall jättebra hos Meta men vi saknar henne här hemma. Lite tomt är det allt.
Skulle debuterat med Rutan i lydnadsklass I idag på en månadstävling på Sjöbo bk men det snöade i morse och jag är fortfarande hostig. Så det blev inget av det. Nåja, det kommer fler tillfällen. Men snart börjar de riktiga tävlingarna. Målet för i år med Rutan är i första hand att bli startklar i appellen till Collie-SM på himmalplan. I bästa fall har ju Signe valpar då och Alice är lite för gammal så Rutan är den enda tävlingshunden för närvarande, precis 2 år fyllda. Lydnaden känns OK men vi måste spåra lite mer. Hon är alldeles på tok för ivrig och på i spåret. Men hon har inte heller spårat så mycket. Så jag vet vad vi får öva nu i vår...spår, spår och åter spår:)))
Nu sist skulle vi som extra trick lära hunden att ha en godis på nosen. Har aldrig provat det förut. Låter ju inte så svårt, men ha, det är det för Rutan iallafall...
Hon är ju en matglad typ och att ha maten på nosen var det dummaste hon varit med om. Jag måste börja med att kunna ha vänster hand under nosen som stöd för att sen när det fungerar kunna lägga en godis på nosen med höger hand. Det är så långt vi har kommit nu nästan en vecka senare.
Tydligen är det en bra övning att ha att ta till för att träna sitt i grupp. Det kan vara svårt att få hundarna att hålla fokus och att hålla upp huvudet så länge som de 2 minuter de skall sitta. Och det stämmer. Sitt i grupp är konstigt tycker de flesta hundar. Man har ju tjatat in platsliggningen till den milda grad att när de suttit sådär 30 sekunder så börjar de undra om de inte glömt något...
Signe är fortfarande uppe hos Meta och har inte börjat löpa än. Hon har aldrig varit sen förut men, men någon gång skall väl vara den första. Hon trivs iallafall jättebra hos Meta men vi saknar henne här hemma. Lite tomt är det allt.
Skulle debuterat med Rutan i lydnadsklass I idag på en månadstävling på Sjöbo bk men det snöade i morse och jag är fortfarande hostig. Så det blev inget av det. Nåja, det kommer fler tillfällen. Men snart börjar de riktiga tävlingarna. Målet för i år med Rutan är i första hand att bli startklar i appellen till Collie-SM på himmalplan. I bästa fall har ju Signe valpar då och Alice är lite för gammal så Rutan är den enda tävlingshunden för närvarande, precis 2 år fyllda. Lydnaden känns OK men vi måste spåra lite mer. Hon är alldeles på tok för ivrig och på i spåret. Men hon har inte heller spårat så mycket. Så jag vet vad vi får öva nu i vår...spår, spår och åter spår:)))
lördag 10 mars 2012
10 mars - zoom på kameran
Har tagit lite bilder med mitt andra objektiv på kameran. Brukar inte använda den för kameran blir lite ohanterlig, men gud vad mycket lättare att få till lite hundbilder. Man behöver ju inte vara så nära.
Bilderna är från Vitemöllefältet där vi älskar att gå. Hundarna kan springa lösa utan fara för andra och det är långt till trafiken. Inga harar eller rådjur heller...
Bilderna är från Vitemöllefältet där vi älskar att gå. Hundarna kan springa lösa utan fara för andra och det är långt till trafiken. Inga harar eller rådjur heller...
fredag 9 mars 2012
9 mars - Signe skall flyga
Nu skall Signe snart löpa. Ja, enligt kalendern skulle hon redan ha börjat men, men...
På söndag åker jag till Bjuv för att träffa Meta och sen tar hon med Signe på flyget hem. Hon skall ju träffa Ferry när det blir dags.
Lite konstigt är det är flickorna inte löper samtidigt och att Rutan löper först.
Träningen har legat på sparlåga i snart 3 veckor. Otrligt seg influensa det här.
Men nu när Signe åker iväg blir det hårdsatsning på Rutan. Vi skall även gå tävlingslydnadskurs på Sjöbo BK med start 20 mars. Skall blir riktigt roligt att komma igång igen.
Ellen blev riktigt ledsen imorse när hon förstod att Signe skulle vara borta i kanske 3 veckor.
Här är lite bilder på Ellen och Signe som ju har vuxit upp tillsammans.
Ellen säger att Signe är bäst på att trösta:)
Här hämtar vi hem vår lilla Signe och Ellen är bara 3 år.
Ellen har speciellt kramtillstånd!
Tänk vilken lycka att få växa upp med collie!
På söndag åker jag till Bjuv för att träffa Meta och sen tar hon med Signe på flyget hem. Hon skall ju träffa Ferry när det blir dags.
Lite konstigt är det är flickorna inte löper samtidigt och att Rutan löper först.
Träningen har legat på sparlåga i snart 3 veckor. Otrligt seg influensa det här.
Men nu när Signe åker iväg blir det hårdsatsning på Rutan. Vi skall även gå tävlingslydnadskurs på Sjöbo BK med start 20 mars. Skall blir riktigt roligt att komma igång igen.
Ellen blev riktigt ledsen imorse när hon förstod att Signe skulle vara borta i kanske 3 veckor.
Här är lite bilder på Ellen och Signe som ju har vuxit upp tillsammans.
Ellen säger att Signe är bäst på att trösta:)
Här hämtar vi hem vår lilla Signe och Ellen är bara 3 år.
Ellen har speciellt kramtillstånd!
Tänk vilken lycka att få växa upp med collie!
söndag 26 februari 2012
26 februari - Vår, sol och influensa...
Hundarna tycker för närvarande att de har världens tråkigaste matte. Jag har varit däckad i nästan 2 veckor nu med bara minimala promenader.
Inget för hundar i full kondition...
Så igår lördag åkte vi till skogen Ellen och jag och efter en kort promenad gjorde vi uppletande med alla doggarna. Ellen fick gå ut själv efter första hunden. Lite läskigt var det nog men det är ju bara 50 meter bort så med lite guidning gick det bra. Svårt gå rakt i skogen:)
Idag söndag var det strålande sol med lite kalla vindar från norr. Tog med mig kameran och på bilderna riktigt ser man hur mycket Rutan älskar att springa.
Så igår lördag åkte vi till skogen Ellen och jag och efter en kort promenad gjorde vi uppletande med alla doggarna. Ellen fick gå ut själv efter första hunden. Lite läskigt var det nog men det är ju bara 50 meter bort så med lite guidning gick det bra. Svårt gå rakt i skogen:)
Idag söndag var det strålande sol med lite kalla vindar från norr. Tog med mig kameran och på bilderna riktigt ser man hur mycket Rutan älskar att springa.
Gamla Alice vill som vanligt bara leka med sina pinnar...
Inte helt lätt att få alla att bli bra på kort...
torsdag 9 februari 2012
8 februari - sol och snö i Kivik
Äntligen lite fotoväder och för en gångs skulle fick jag även med mig kameran. Nu har även alla hundarna börjat återfå pälsen efter långvarig fällning. De avslöste varandra så jag tror vi hade minst 3 månaders fällning med damsugning högst på att-göra-listan... Den största nackdelen med att ha 3 hundar :(
Lunchrundan gav lite fina bilder med jaktlekar, Rutan luckades givetvis hitta något ätbart (fiskrens...). Gäss på sjön var det för det skall väl snart blåsa upp igen.
Jag hann med lite träning också. Har tränat mycket platsliggning med alla 3 ett tag nu för att få Rutan att fatta vad det handlar om. Det börjar sätta sig och Signe klarar flerar minuter dold nu med. Hon har äntligen börjat bli lite säkrare i detta eländiga moment.
Även fria följet har jag trimmat mycket de sista veckorna. Korta korta pass med boll och godis som belöning. Även att leka med mig utan leksak.
Sen har jag slipat på sitt-stå-sitt-stå med både Signe och Rutan. Står nära än så långe för att nöta in hur jag vill ha det. De skall ta framdelen framåt vid ställandet och sen sätta sig igen bakåt, så att baktassarna står kvar på samma ställe hela tiden. Provad åt andra hållet men det blev inget bra så vi har valt detta sättet.
Ute vid lilla fotbollsplan (Tuttevi - stora plan heter Solevi) fann lite mer sol och ljuset var helt underbart:) Lägger in lite fler bilder här nedan.
Lunchrundan gav lite fina bilder med jaktlekar, Rutan luckades givetvis hitta något ätbart (fiskrens...). Gäss på sjön var det för det skall väl snart blåsa upp igen.
Jag hann med lite träning också. Har tränat mycket platsliggning med alla 3 ett tag nu för att få Rutan att fatta vad det handlar om. Det börjar sätta sig och Signe klarar flerar minuter dold nu med. Hon har äntligen börjat bli lite säkrare i detta eländiga moment.
Även fria följet har jag trimmat mycket de sista veckorna. Korta korta pass med boll och godis som belöning. Även att leka med mig utan leksak.
Sen har jag slipat på sitt-stå-sitt-stå med både Signe och Rutan. Står nära än så långe för att nöta in hur jag vill ha det. De skall ta framdelen framåt vid ställandet och sen sätta sig igen bakåt, så att baktassarna står kvar på samma ställe hela tiden. Provad åt andra hållet men det blev inget bra så vi har valt detta sättet.
Ute vid lilla fotbollsplan (Tuttevi - stora plan heter Solevi) fann lite mer sol och ljuset var helt underbart:) Lägger in lite fler bilder här nedan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)