Riktigt taggad att få tävla något annat än appellklass... och det är ju debut för Signe på riktigt:)
Dagen börjar med att vi alla konstaterade att det hade varit nattforsten för första gången i höst. Bra tajmat... men, det skulle visa sig att det hann töa innan de gick ut spåren.
Fick startnummer 11 av 14 och det var ju bra med tanke på nattfrosten.
10:15 fick vi så äntligen starta Signe och jag. Hon tog spåret direkt om än lite tveksamt i början. Gick över vinkeln efter ca 100 meter med 10 m och sen tillbaks för att hitta spåret igen. Några meter till och sen - bingo - första pinnen. Vi var båda lika lättade. Jag insåg plötsligt att jag inte gått ett riktigt tävlingsspår sedan Alice var i farten och det var ju några år sedan... Men det gick bra. På 15 minuter var vi runt och hade alla pinnarna:))) Hon ngick klockrent och var säker på varenda pinne.
En bra start med 10-10.
Sen avstod jag både platsen och budföringen. Jag avstår budföringen för jag tränar inte det och för att när man har bra på spåret så tillför det ingenting mer än att man får bättre slutpoäng. Och budföringen är inget men behöver i de högra klasserna. Jag tycker det hade varit bättre med enklare uppletandeövningar i lägre klass istället för budföring.
Budföringen tillför inget till en uppflyttning om man har bra på spåret. Uppflytten styrs helt av lydnaden där man skall ha 196 p.
Platsen avstår jag för att jag inte har lagt Sigen på tävling sedan i våras då hon låg och skällde oavbrutet på hela platsen. Det skall hon inte få lov att göra. Och man får ändå 0 p samt att alla medtävlare med rätta blir lite lätt irriterade på en. Jag avstår helt enkelt alla moment där jag inte kan kontrollera hennes otroliga förmåga till att kommunicera högt och tydligt!! Platsen kommer men det får helt enkelt vänta tills jag känner att jag kan lite på henne, att hon är riktigt superövertygande på träning...
Vi fick med andra ord lite andhämtning och tog en härlig avslappnande skogspromenad vid klubben fast lite uppletande klämde vi in:)
4 strukna blev det till sist så vi fick gå in som nummer 7 i lydnaden. Jag kände att både jag och Signe var lite ringrostiga för vi har inte tävlat sedan i maj, dvs för 5 månader sen. Tävling är till viss del färskvara. De riktiga säkerheten infinner sig först när man vet att man kan. Vi vet att vi kan nästan allt, men krypet har vi aldrig provat på tävling.
Jag tog ut henne när det var 3 hundar kvar innan och började med en liten skogsrunda för att mjuka upp henne och få henne på samma våglängd som jag. Jag vill vara helt själv med henne och inte prata med någon. Kräver jag fullt fokus av henne har hon all rätt att kräva det av mig. Och jag känner henne så bra nu så att jag vet att får hon inte fullt fokus så kommer ljudet som ett brev på posten. Med fullt fokus och lite bolljakt och kamp så får jag en annan hund.
Och det fungerade denna gången med. En fullt fokuserad och balanserad hund med matte går på planen och gör en riktigt bra insats. Jag hade full kontroll på henne och det gick nästan helt enligt plan. Men inte riktigt. Lite småmissar här och där. Men jag var supernöjd. Känslan var den rätta och det var en del som kom och sa, men hon var ju tyst.
Fast vi avslutade med en 0:a på hoppet, lite snopet. För om vi hade fått en 10:a där hade vi varit uppflyttade. Det som nu hände är sådant som händer och som bevisar att varken vi eller hundarna är några maskiner.
Hon gjorde ett riktigt fint uthopp men under hoppet så märker jag att hon drar åt vänster mot stegen som hindret står alldeles intill. Hon fortsätter trava mot stegen och vänder aldrig mot mig för att liksom försynt fråga om hon skall sätta sig. Jag får tjoa SITT och då vänder hon sig om och sätter sig. Men jag kan se på henne att hjärnan är upptagen av något. Och mycket riktigt när jag kommenderar HOPP så skäller hon till och springer runt hindret. Domarna frågade och hon har problem med hindret men nej det har hon ärligt inte. Hon hoppar lätt som en katt och hur högt som helst... MEN, sa jag, hon sätter sig alltid åt höger, nu hamnade hon på vänster sida åt fel håll. Hon fick nog helt enkelt hjärnsläpp... så nu vet jag vad vi får träna på:)) mer störning i hoppet. Sen kunde jag varit lite snabbare och räddat hoppet om jag rört lite på mig precis i kommandot för jag såg ju att hon var upptagen av annat. Men då hade vi fått avdrag och betyget hade i räckt ändå, men hon hade kanske hoppat...
Och sen behöer vi bättre säkerhet i krypet. Vi fick 5 + 7p och det är lite dåligt. Fick ta till ett DK när hon stannade efter 3 meter. Men hon kröp OK fast med ojämn hastighet.
Så, nu är det bara att anmäla sig till fler lägre klass och hoppas att vintern väntar lite till:)
Tack min lilla Signe mopp för en kanoninsats idag:) Känns riktigt bra inför framtiden.
