onsdag 28 september 2011

28 september - Alice fyller 10 år

Familjens första collie blir nu 10 år.
Alice är fortfarande en dam som vet vad hon vill:)



Från att ha varit ensam hund i familjen och inga barn, så har mycket förändrats över åren.

Först kom Ellen...




















Sen kom andra hunden - Signe. Och Alice fick uppleva att vara idol:)




















Sen kom 3:e hunden - Rutan och numera ser flocken ut så här:



















Ellen är nu 7 år och har planerat hennes födelsedag som inkl. agilityträning med henne och sen brieost och gräddtårta till middag:)

Annars finns det 3 saker som Alice äääälskar:
1. bollar och helst tennisbollar

2. pinnar
3. att spåra


Grattis på din 10-årsdag, Nassegris:)





måndag 26 september 2011

25 september - spårning på Haväng

Efter att ha spenderat några timmar på den årliga Äppelmarknaden så tog vi oss än en gång till Haväng. Denna gång för spårning och vi fick med Lena med Timmy.

Först ut var Alice som fick ett alldeles färskt spår. Hon glänste och var så lycklig:) Hundarna brukar tycka att helt nylagda spår är superkul. Och när man inte längre tävlar är det ju praktiskt ur tidsaspekt:)


Sen var det dags för Rutan som fick ett som legat någon halvtimme. Lite blåst så eg. borde det legat lite till men hon gick det galant. Börjat få lite styr på den damen men jag glömde vanten som jag helst bör ha på högerhanden för hon drar allt vad hon kan när hon får riktigt bra fäste.



















Hon är än så länge ojämn i sin spårning och lite osäker i vissa vinklar. Men hon fixade ljungen inkl. pinnen som jag stoppat ner där:) Duktig flicka.




Slutet hade jag lagt på andra sidan en sandigt område och det fixade hon det med. Hon spårade verkligen genom sanden fast jag fick hjälpa till med att hålla ner tempot lite...

Sen tog vi Timmy där jag hade lagt ett appellspår med variant.
Med lite strul här och där så fixade han det finfint:)




Lena hade gått ut ett lite längre spår till Signe som startade över en lång sträcka med enbart sand... tog lite tid för damen att riktigt fästa. Tog nästan 30 minuter för ett spår på ca 800 meter men det var många riktigt sandiga partier. Militären har varit ute och kört med tanks...
Riktigt bra träning med spårning i sand. Gick bättre och bättre men hon får verkligen koncentrera sig och hålla nosen väääldigt nära marken. Ibland hör man hur hon blåser rent i nosen:)

Spårning är som vanligt både roligt och fascinerande. Hundarna är såå lyckliga och roligast är att se dom utvecklas och bygga på sin erfarenhet.

Tack Lena för fotograferingen och för supertrevlig spår till Signe och för trevligt sällskap (som vanligt...)







25 september - härlig dag ute

Först morgonpromenad på Havängs strand på skjutfältet.


Målet var stranden där de kunde få busa runt bäst de ville.



















Som vanligt hittade Alice en pinne... medan Signe och Rutan busar runt och jagar varandra.


















Plötsligt fastnar Rutan vid vattenbrynet och står och luktar på vattnet. Hon är verkligen envis, står där och luktar och nosar och försöker hitta något hon letar efter.



Med tanke på hennes matintresse för mindra ätbara saker börjar jag bli orolig. Vad har hon fått korn på...?




Plötsligt ser jag vad det är hon letar efter...
Ligger några meter bort i vattenbrynet.
Inte klokt vad hundar har bra nos.
Doften från kaninen åkte ut i vattnet och det kunde hon känna.





På väg upp igen får Signe syn på något... men vi klarade oss från utryckning:)




Och så en avslutande lek påväg tillbaks till bilen.




















Även Alice nöjd. Nu skall vi hem och ha frukost:)







söndag 25 september 2011

24 september - Rally på Osby Bk

Kom hem sent fredag kväll efter ett par dagar i Skellefteå. Liten trevlig stad i de norra delarna av vårt land. Har tagit fram förslag till ny stadstrafik och lokal landsbygdstrafik, och det var slutredovisning. Alltid kul!!

Nåväl, lördag morgon åkte jag och ALLA doggarna till osby BK för rallytävling. Måste dock tillstå att jag inte har tränar någon rally den senaste tiden. Fick som hastigast träna några framför sitt med olika ingångar. Alice tycker det är en alldeles onödig övning och Rutan blir förvirrad... kändes inte direkt som att vi var väl förberedda.

Först út var Alice och det gick väl ganska bra. Lite långsamt och ofokuserat dock vilket gav -10 p. Och sen gick hon på ett par av skyltarna och det får man inte. Blev iallafall 77 p och hennes första pinne.

Sen var det Rutan men hon var inte alls på humör... lättstörd och helt enkelt inte i form. Blev en hel del skall eftersom hon inte var inställd på rally. Vi tränar det rätt mycket nu, alltså att göra saker tyst och det går bra när vi gör det vi brukar göra. 63 p blev det till sist med -30 p på skall...


Slutsats: TÄVLA INTE RALLY OM DU INTE TRÄNAR RALLY.

Jag borde veta bättre...

måndag 19 september 2011

19 september - Träning hos Lisa

Efter att bara ha varit vacker i helgen tyckte Signe det var det roligaste som hänt på MYCKET länge att få komma till Lisa idag:)


















En HEL TIMME med bara fokus på henne och med massor av beröm, godis och full rulle med boll och annat; kan livet bli bättre:)
Så idag tog det någon kvart innan Signe sansat sig så mycket så vi kunde göra något tyst. Filten hjälper och tycker det är ganska bra att ligga och coola ner sig där:)
Eftersom jag anmält till lägre spår nu i höst, så var fokus idag på kommendering av lite olika moment.


Jag börjar aldirg numera med fritt följ. Det går inte...

Idag blev det inkallning med kamp om favoritbollen på snöre och lite jakt.
Sen direkt på rutan där jag kör med target bortom rutan och kommando framåt istället för rutan.

Sen apportering. Hon är fortfarande inte riktigt säker på att bara gå och bara bära apporten. Tycker det är lite onödigt. Hon vill jag skall ta den med det samma!  Och vid ingångarna kommer hon för nära mig med apporten som liksom sticker ut på sidorna vilket gör att hon hamnar lite snett. Annars bra temop ut, bra gripande och bra tempo in. Lisa har en apport som är lika tjock i munnen men betydligt mindre utanför. Det gick bättre med den. 
Har ju även börjat med tungapporten på 4 kg och vissa dagar tycker hon den är för tung och otymplig helt enkelt. Och idag var en sådan dag. Hon måste lära sig att ta den på mitten vilket hon faktiskt aldrig gjort... Därför körde vi lite med Lisas jättestora träapport, och det gick riktigt bra. Det är väl bara att införskaffa ett helt batteri av olika stora träapporter.
Skall även försöka lite med att ta tungen på 3 kg istället för att den vägen få till ett bättre bärande. Så gjorde jag med Alice och det gick bra - till slut.

Sen körde vi lite fritt följ och hon hon går riktigt fint och stadigt nu. Mycket bättre på att hålla positionen, närmare mig och med mycket mer tryck i steget och finfina bakben. Lite finjusteringar här och där, för att förtydliga vad jag vill ha. Helt enkelt göra det vädligt enkelt och tydligt med jämna mellanrum.
Sen belv det lite framförgående och där fick jag backa bandet lite. Har tränat ganska mycket att efter ställandet vända henne helt om och fortsätta åt andra hållet, innan jag klickat för belöning. Hon har haft en tendens att så fort jag har släppt efter lite i kopplet (när hon står framför) så har hon fortsatt framåt. Blir lite svårt att då hinna ifatt henne för att kunna vända henne... Men som alltid när man tränar något visst så får man inte glömma bort grunden. Annars får man som jag fick nu en hund som står jättefint i 5 sekunder och sen tycker att "nu vänder jag!". Kan funka på tävling om man har en snabb TL:)

På slutet körde vi lite kryp där Signe börjar få ihop det hela. Fortfarande vill hon dock ibland rivstarta när jag säger KRYP, så det måste jag fortsätta träna. Vill inte att hon kryper förrän jag flyttar min fot. Sen måste hon bli lite med avspänd i krypet men det är likasom inte hennes grej:) Det måste man träna mycket för att uppnå.men några kortare pass här osh där blir riktigt, riktigt fina. Men 4 meter är lååååångt om man skall krypa dom kanon. Vilket ju är målet:)



Sen var det dags för Rutan-tutan där hon för tillfället gör skäl för sitt smeknamn - hon tutar rätt mycket nu...
Det är jobbigt att vara passiv och då tutar man lite...

Jag förstår inte riktigt, då tutar jag lite...

Men med filt och rätt leksak (just nu INTE boll utan vante på snöre) coh med fokus på lungnt och fint så blir träningen riktigt bra.

Target på uthoppet över hinder, target på andra sidan rutan, positionsträningarvid sidan och i vändningar på stället båda hållen, Lisa kommenderar och hon skall bara sitta och vänta (lite svårt), apportering - bära sitta, gå, svänga, ingångar och gripandet. Kör inte utkast än för hon kommer bara att startskalla (är jag övertygad om). Men kör baklängesvarianten: hon sitter kvar, jag lägger ut apporten 5-10 meter framför och går ut och kommenderar sen Varsågod och hon får ta den i språnget och hon gör det tyst och sen är det bara full rulle till mig för att byta mot vante på snöre:)

Sen har jag börjat med krypet och det går framåt, om än långsamt.
Men här får det gå långsamt och det är även ett moment man kan ta på slutet för att varva ner.


Sen var det slut för idag och trötta och nöjda hundar i bilen tillbaks till Kivik.
Ja, förutom Alice som tyckte att hon också ville göra något. Hon får vara med mig på jobbet i eftermiddag så kanske vi kan ta några rallymoment ikväll.

TACK Lisa för en trevlig stund där jag fick mycket matnyttigt med mig hem - som vanligt!  

onsdag 14 september 2011

14 september - omvänd frestelse och ljudförståelse

Det var en av de nya sakerna jag lärde mig hos Åsa på kursen.
Låter lite konstigt men är en nyttig övning.

Det handlar om att när man tror hunden kan något så skall man genom att locka hunden försöka få den att göra fel... eller rättare sagt klara av att bli frestad utan att göra fel.

Jag gör det på ställandet där Signe har fått som ovana att flytta en tass någon cm efter ett tag. Här vill jag alltså att hon skall lära sig att efter STÅ skall hon stå som gjuten med alla 4 tassarna tills annat kommando ges. Oavsett vad jag eller någon annan gör.

Man gör så att man ställer henne och ger kommandot. Sen visar man godisen, håller den väl synlig i handen nära henne så att hon i princip skulle kunna ta den. Sen rör jag mig runt henne, försöker locka henne med mig. Flyttar hon en tass tar jag kvickt och tydligt bort godisen (handen bakom ryggen) och vänder bort blicken. Sen gör vi om. Med tydlig start igen att momentet har börjat. När man tycker att nu har hon klarat en frestelse så klickar man och så får hon ta godiset i handen.



 















Grejen med den här övningen är att man på ett vädligt tydligt sätt visar exakt vad det är man inte vill att hon skall göra. Jag är övertygad om att hon inte visste om att hon flyttade en tass.

Man kan i princip träna ljudet på liknandet sätt. Här är nämligen det allra svåraste att få hunden att fatta att det är just ljudet man inte önskar.

Genom att göra väldigt enkla och korta övningar så kan man genom den här metoden få hunden att fatta att det är ljudet som är fel, inte ingången eller det snabba sättandet eller vad man nu tränar. Hunden skall med andra ord inte fortsätta hela övningen utan precis när ljudet kommer så bryter man övningen genom att vända bort hela sig från hunden. Man kan även lägga hunden ner på sin trygga filt en halvminut eller så, för att sen göra om exakt samma övning.



Hunden kan nu vara lite dämpad för den har ju blivit avbruten. Och hjärnan går på full fart för att klura ut varför. Collien är ju en signalkänslig hund:)

Gör om övningen sansat och lugnt och var nu beredd... för när hunden kommer till stället i övningen där ljudet kom och den är TYST så klicka för guds skull direkt och belöna:)))
Här handlar det alltså mycket om tydlighet, tajming och att man behåller lugnet och gör likadant hela tiden. Allt för att ge hunden en chans att få lyckas göra momentet tyst och få den att förstå att det var just tyst som var det allra allra viktigaste. Belöna nu inte alltför livligt för då är det liksom förstört, iallafall just i det läget.

Jag gör hellre så med min livliga dam att jag lär in sakerna lungt och fint och ofta i undertempo för att få henne att förstå alla små signaler samt för att kunna göra det tyst. Hela tiden fokus på just det tysta.

När hunden blir säkrare på att göra momentet helt tyst så kan man givetvis även belöna med boll och kamp och jakt or what ever som hunden ääälskar.
Och då kommer farten och tempot tillbaks. Jag lovar:)

lördag 10 september 2011

10 september - Signe BIR på Sofiero

Tidig morgon, avgång 5:45 från Kivik. Vill vara i god tid så man hinner köa och sen borsta igenom hundarna på plats innan långhåren börjar.

Meta är även på plats och skall visa mina båda flickor. Skönt med handler. Rutan är lättvisad medan Signe är lite lurig och inte fullt lika lätt...

Väl framme hittar vi en bra plats att stå på.
Domare för dagen är Sonny Ström.

Dagen börjar riktigt bra då Jenny Jonsson med sin Enzo får ck och blir sedan bästa hane och tar sitt första cert!






Sen var det dags för Rutan. Hon är faktiskt en riktig snygging:)))
Och hon kommer att bli ännu bättre när hon växt i sig lite till.
6 anmälda i hennes klass - unghundsklassen.
Och hon vinner och får CK. Hennes första!



















Meta visar henne så fint:)

Sen var det dags för Signe och i öppen klass var det 7 anmälda.
Även här det bästa resultatet med klassvinst och ett CK.




Dags för tikkonkurrensen och då måste ju jag in i ringen med Rutan.

 
Rutan tycker det är lite märkligt med mamma bakom sig.
Men vi lyckas visa våra damer finfint...



Rutan slutar på 3:e plats av totalt 4 tikar med CK.

Men Signe slutar på topp och kniper sitt första CERT!!!



Plötsligt inser jag att det nu blir BIR och BIM.
Har aldrig varit i den situationen med någon av mina hundar, men någon gång skall ju vara den första. Skönt att Meta tar hand om det hela:)

Jenny med Enzo och Meta med Signe intar ringen och Signe drar igen det längsta strået:)

BIR blir Signe och Enzo blir BIM.



TACK Meta för dagens uppvisning och handling av mina flickor!


tisdag 6 september 2011

3-4 september - klickerkurs för Åsa Jakobsson

Jag har varit på världens bästa kurs - en helgkurs i klicker för lydnadsträning.
Hela helgen gick i klickerns tecken tillsammans med att jag fick lära mig mer om targets. Dessa kan se ut hur som helst och det är bara fantasin som sätter gränser:)

PÅ lördagen var både Rutan och Signe med. På söndagen fick Signe den stora äran att vara ensam med matte på kurs... då blir man riktigt, riktigt lycklig:))


Och nu vet jag vad en grundfärdighet är. Av dom finns det många och ens hund skall kunna alla för att lydnadsmomenten skall blir enkla att genomföra. Kan de inte göra ett moment så har man missat någonstan i grundutbildningen vilket man givetvis inte behöver vara einstein för att begripa. Men som allt annat, det är lätt när man kan och man förstår. Och det gäller för hunden också...

Redan sen tidigare har jag blivit bättre och bättre på att dela upp moment i små bitar och bara träna vad jag nu vet heter - grundfärdigheter:)

Jag fick även bekräftat att jag tänker rätt avseende ljud, eller snarare oönskat ljud.


Mycket, mycket mera kommer så snart jag hinner skriva ner alla mina nya tips och idéer om träning.