Torsdag em blev det några kortare spår samt lite uppletande. Första gången för Rutan med icke-förarspår men det skall inte vara några problem om man har tränat rätt och det hade vi. Hon går riktigt bra nu och plockar pinnar i spåret utan att först vinda in dom.
Signe ett halvlångt spår med lite klurigheter. Inga problem.
MEN, när jag skulle gå ut spåret till Cassi så gick jag faktiskt vilse. Det har jag aldrig gjort. Men tack och lov hade jag mobilen med och fick meddelat Leena som fick åka till Eva och meddela att nu fick spårhunden Cassi visa vad hon gick för. Lite snopen blev hon när hon hittade spårläggaren i spåret:))))
Fredagen var riktigt varm och vi fortsatte spårandet och uppletandet och så pratade vi rätt mycket hund och träning. På kvällen njöt vi av den varma kvällen coh tog kvällsrundan över Lagan. Solhaga ligger precis vid en liten kraftstation så det är stora höjdskillnader vid passagen där man kan gå över.
Lördag fm var sista dagen och nu la jag ett riktigt långt spår till Signe. Var lite nyfiken över hur hon skulle klara av det i värmen. Har inte spårat speciellt långt med henne förut eftersom jag har fokuserat på att få henne att spåra varje meter och inte slarva.
Kom iväg bra och spårade 500 m utan några problem. Hon håller lagom tempo alldeles av sig själv och tar alla vinklar mitt i prick. Sen kommer vi till en vägpassage där jag gått mitt i vägen en bit och sen vinklat in på andra sidan. Bilen står dock väldigt nära och Ellen och Rutan hörs ut...lite problem får hn men jag har satt en snitsel precis där jag gått in på andra sidan så jag bara släppte henne och väntade ut henne och hon löste det till sist.
Precis efter ingången på andra sidan hade jag korsat mitt eget spår och det kollade hon av men återgick och fortsatte och då fick hon en pinne:) Inte så välplanerat som det låter men ibland har man lite tur;)))
Sen en längre sträcka utan pinnar och ut i våtområde, på torr mossa, gräs, barr, torra löv, många olika marktyper. Sen över en stock och direkt en pinne (duktig flicka som upptäckte den) men sen strular det till sig. Hon missar en vinkel och kommer tillbaks till spåret i närheten av vägen och är påväg att ta ett varv till. Då bryter jag (vi har ju spårat i 25 minuter) och tar tillbaks henne till stocken. Så hade jag även på tävling för jag memorerar alltid var senaste pinnen är. Hon letar och letar och har det jobbigt. Stoppar ner hela nosen i den torra mossan och fnyser. Efter 5 minuters letande hittar hon äntligen rätt och vi far iväg för de sista 200 metrarna. Vi tar slutet och har spårat i 40 minuter. Det är rätt varmt och torrt och Signe ser vädligt nöjd ut. Hon tål värmen rätt bra fast hon är svart. Nu vet jag att hon inte lägger av för att det är långt och/eller vi blir av med spåret.
Alice fick också spåra och sista dagen la Lollo ett litet lurigt spår där jag sen hade korsat hennes spår när jag gick ut ett åt Lollos Ice. Vi gick själva och det var som i gamla goda dagar med Alice i högform. Hon fick totalt 4 spår och 3 uppletande och hon var vädligt nöjd:)
På det hela en trevlig och givande minihelg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar